I was in heaven, I was in hell.
Onsdagen den 17de December och bara två dagar kvar till lov..
gamla bloggen är borta för alltid.
Lovet tas emot med blandade känslor.
Det ska bli skönt att kunna ta dagarna som de kommer, sova hur länge jag vill, göra vad jag vill och dylikt.
& andra sidan försvinner den där känslan av att jag gör något vettigt med dagarna, jag går i skolan och gör mina uppgifter, jag sätter rätt stora krav på mig själv då jag vet vad jag kan och inte kan. Att känna att jag faktiskt gör något bra under tiden i skolan känns faktiskt riktigt bra.
Folk kommer att försvinna, det gör de alltid..
I skolan så kan man vara hur bra vän med vilken människa som helst, det kan verka som så att människor verkligen bryr sig om dig, sedan kommer loven och visar att så är faktiskt inte fallet. Man tappar kontakten helt under hela lovet, inte ett ord från någon, ständig tystnad. När skolan väl börjar igen, då är de där igen med samma falska leenden som när ni sist sa hejdå ett par veckor tidigare. Le tillbaka och ge dem vad de vill ha, annars är det du som förändrats till det sämre.
Dock blir det väl ändå rätt skönt att komma ifrån.
Mina sociala band till andra i skolan har börjat falla helt i bitar, just nu är jag inte särskilt taggad på att plocka upp bitarna heller. Människor stannar hos en så länge det gynnar dem själva, när fördelarna börjar minska så får man hitta nya människor att utnyttja.
Ni tycker jag har blivit sur och pessimistisk, att jag förändrats så totalt..
Tänk igen, kanske var det ni som förändrades?
gamla bloggen är borta för alltid.
Lovet tas emot med blandade känslor.
Det ska bli skönt att kunna ta dagarna som de kommer, sova hur länge jag vill, göra vad jag vill och dylikt.
& andra sidan försvinner den där känslan av att jag gör något vettigt med dagarna, jag går i skolan och gör mina uppgifter, jag sätter rätt stora krav på mig själv då jag vet vad jag kan och inte kan. Att känna att jag faktiskt gör något bra under tiden i skolan känns faktiskt riktigt bra.
Folk kommer att försvinna, det gör de alltid..
I skolan så kan man vara hur bra vän med vilken människa som helst, det kan verka som så att människor verkligen bryr sig om dig, sedan kommer loven och visar att så är faktiskt inte fallet. Man tappar kontakten helt under hela lovet, inte ett ord från någon, ständig tystnad. När skolan väl börjar igen, då är de där igen med samma falska leenden som när ni sist sa hejdå ett par veckor tidigare. Le tillbaka och ge dem vad de vill ha, annars är det du som förändrats till det sämre.
Dock blir det väl ändå rätt skönt att komma ifrån.
Mina sociala band till andra i skolan har börjat falla helt i bitar, just nu är jag inte särskilt taggad på att plocka upp bitarna heller. Människor stannar hos en så länge det gynnar dem själva, när fördelarna börjar minska så får man hitta nya människor att utnyttja.
Ni tycker jag har blivit sur och pessimistisk, att jag förändrats så totalt..
Tänk igen, kanske var det ni som förändrades?
Kommentarer
Postat av: låväh
<3 jag vill inte att ditt & mitt sociala band faller i bitar va :(
Trackback