.

Jag lyckas alltid bli påmind om att jag inte är någonting..
Fel saker vid fel tillfälle, bara stäng igen min jävla mun..
Det är den här förändringen som kommer kännas så jävla fel..

Jag älskar dig, och förlåt för det här.
Men du visste från början att jag var en idiot.

Människor är så jävla arroganta och ignoranta.. Deras åsikter ändras på sekunden beroende på umgänge diverse annat..
Blir så trött på hela skiten, har du en åsikt och står för den, visst bra för dig! Men var i alla fall öppen för andras åsikter och lyssna till dem.

Sen att inte ens låta någon tala till punkt innan du ber dem dra åt helvete eller liknande.
Det är inte särskilt snällt, gillar det inte alls.

Denna dagen kan dra åt helvete..
Ge mig sommar och vad den nu kan ge mig.

People are so fickle..

Ska återigen skriva lite om förändringar..

Sjukt mycket förändringar just nu, mitt umgänge i skolan har totalförändrats och egentligen har jag väl inget fast umgänge. Jag sätter mig där det finns flest av de jag känner eller där diskutionen är mest intressant. Trött på alla ord om hur folk ska vara och uppföra sig. Låt dem vara precis som ni tillåts vara.

Och kylan som biter sig fast i varenda del av kroppen som vi inte lyckats täcka över med lite tyg, så här jävla kallt har det inte varit på länge. I alla fall inte konstant under såhär lång tid. Den känns så dödande men vi härdar ut. Så länge vi inte dör av den är vi litelite starkare.

La även märke till att det är ljust fortfarande vid halv sex på kvällen nu för tiden, det slog mig när jag satte mig på bussen hem och kollade ut genom fönstret. För inte alls så länge sen var det mörkt redan när jag tog den tidigare bussen hem. Det krävs visst att man ser saker på ett speciellt vis för att vi ska upptäcka dem.

Har även kommit igång med träningen ordentligt och det är väl ändå en av de skönaste förändringarna. Man verkligen känner att saker blir bättre bara man ger sig in i dem, vi kan prata hur mycket som helst om saker vi ska göra. Men folk är extremt dåliga på att verkligen ta tag i saker.

En dag tills det återigen är helg, veckan har tagit sig förbi sådär obemärkt. Det känns som igår det var söndag och det är väl både bra och dåligt på sina sätt. Det skrämmer mig att tiden försvunnit utan att jag egentligen vet hur och när. Dock har jag väl utnyttjat den tid jag haft på ett tillräckligt bra sätt. Fast skönt ändå att dagarna försvinner sådär och med den kylan för att tillslut helt ersättas med lite värme.

Fick precis ett sms som gjorde mig sådär lite trött på hela skiten dessutom.
Hur svårt kan det vara att höra av sig?

Fick även hem mitt frånvaropapper idag, visade sig att jag hade 1.5% och det lilla har varit lektioner som lärarna inte kommit på och frånvarolistan försvunnit ifrån så man inte kunde skriva i den. Det känns jävligt bra faktiskt, för jag är inte trött på det än, och det var väl en av de förändringarna jag kände var viktigast dessutom. Återigen det är ni själva som bestämmer att ni är skoltrötta eller vad det nu än är. Jag tror inte ni har det mycket värre än någon annan egentligen..

Och det är inte bara mina felplacerade ord och handlingar som sårar.

Peace & Love denna sommaren igen, denna gången blir det att åka upp med flickvän.
Det verkar lovande, banden gör en inte besviken hittills i alla fall!

Morgon och förmiddag spenderades tillsammans med samma flicka och det var trevligt även fast det inte finns alltför mycket att göra i Jönköping en iskall februariförmiddag.

Senare matte med den väldigt trevliga lärarinnan Inga-Lisa, gick väl okej. Löste ett par tal och läste sedan igenom det jag skrivit ned under mina fotolektioner, siktar på ett mvg där va.

Nästa punkt för dagen får bli att åka och träna, återigen är det de där små brösten som sitter fastklistrade ovanför min mage som jag ska försöka blåsa upp lite.

Och sluta reta mig för mitt namn va! Det är inte mitt egentligen!<3

Ehm


Jag hade tråkigt, därför ser det nu ut så här..

Alla hjärtans dag som för mig inte är någon speciell dag blev i vilket fall som helst väldigt bra igår! Den spenderades i Vaggeryd tillsammans med flickvännen, det enda vi visste att vi skulle göra var pannkakor, resten av dagen fick vi alltså improvisera. Men oj vad bra vi gjorde det! Dagen var helt sjukt bra!!

Du och jag känns typ bara bättre ju mer tid som går, just nu känns det sådär extremt bra!
Jag är säker på oss och jag är aldrig någonsin säker på någonting.
Jag älskar när dina ögon stirrar in i mina och det där leendet tillslut kommer fram, det är det och DU som gör att den här vintern är långtifrån så förfärlig som en vinter alltid annars brukar vara.

Idag ska jag träna fotboll för att senare träffa henne igen.
Det behövs, saknaden blir alldeles för stor, med tanke på att hon inte kommer vara tillgänglig för mig i skolan på två hela veckor!

Och du.
Me love you long time<3

Det känns sådär väldigt bra
Sådär underbart att veta att du faktiskt är min
Att jag på samma sätt är din och bara din.
Och när jag kollar in i dina sådär gröna ögon så ser jag att jag faktiskt lyckats, att jag fått det bästa jag nog kunnat få.
Det är nog därför jag ser så allvarlig ut.
Du och jag är liksom allvar

<3

Torsdagen var sjukt bra, bowling och en lång vandring till Hok
Väl i Hok blev det glass och "film"

Det här är större än vi först trodde <3

Bröst stod på schemat idag och det blev snabbt avklarat, inte ett alltför långt gymbesök idag alltså.

Efter det blev det hem till Hok och köra lite bil, jag lär mig väldigt snabbt må jag säga!

Fick även ett telefonsamtal som jag tyckte om. PUSS

snösnösnösnö, det var väldigt mycket snö igår kväll när jag skulle ta mig ifrån punkt A (Hok) till punkt B (Vaggeryd). Syftet var att spendera natten med den där flickan jag tycker om så där väldigt mycket. Vart vägen var har jag ingen aning om, men jag antar att jag körde i mitten av den eller något. Hur som helst kom jag fram tillslut och fick gå in och lägga mig bredvid den där mysiga flickvännen.

Mobilalarm gick igång klockan sju på morgonen och jag skulle ut samma väg som jag sju timmar tidigare kommit in via. Men det var en bra start på dagen då vi varit tillsammans i tre månader. Jag vill ha fler dessutom, för min flickvän är sjukt bra!

Aja, just nu ser jag fram emot helgen något fruktansvärt mycket! Som det ser ut nu kommer den bli väldigt, väldigt bra!

Okej, idag läste jag tyvärr ut boken.
Den var sjukt bra och avslöjade en hel del om inte bara Axl utan hela GnR.
Synd att något så där bra gick till spillo.
Eller helt till spillo gick det ju inte ändå, Guns finns fortfarande bara med lite annat folk och det är faktiskt inte bara Axl's fel.
Chinese Democracy var ju i vilket fall som helst hur bra som helst även om det inte låter som äldre Guns. Fast äldre Guns var ju ändå 20 år sen, och ni hade varit lika besvikna om nya skivan låtit precis som Appetite eller Use Your Illusion. Saker förändras, förändring är vad framtiden bär med sig liksom.

Nu ska jag snart till min flickvän och sova lite va. <3

Redovisningen idag kunde ju gått bättre.
Skolan var väl helt okej, blev sjukt trött efter engelskan då jag läste bok va.
Hem 14.10

Boken kom idag dessutom!:)
W. AXL ROSE the unauthorized biography.

Hittills riktigt trevlig läsning!
så ska fortsätta läsa den nu.

Glöm inte att saker ofta inte är vad de verkar vara.

Jag vet inte vad det är.
Inte en jävla aning, lite rädd.
Dagen är inte som den ska vara.
Jag kan inte ens lyssna på min jävla musik.
Så jävla tomt, hade det varit sommar nu hade jag inte varit här i alla fall..

Vaknade tidigt imorse efter en trevlig natt! <3

Tog mig hem till det lilla skitstället som kallas för Hok. Sov ett tag till för att senare vakna runt 11. Efter uppvaknande så blev det lite frukost för att senare ägna lite tid åt min kära gitarr, blev sugen på lite bas dessutom så det resulterade i inspelandet av en cover till Mando Diao's låt Waves of Fortune.

Dagen fortsatte långsamt med musik och mer gitarrspelande, sedan efter lång väntan blev klockan halv fyra och jag drog mig iväg mot sporthallen för att träna lite fotboll. Tyvärr var det bara sju stycken där idag och träningen bestod av lite lek med fobollstennis och straffläggning.

Nu sitter jag här och letar efter någonting att fördriva tiden med, ikväll blir det pizza med gamla gänget. Kim, Robert och säkert någon mer.

<3

Fredagen spenderades i Jönköping
Skola - Stan - Bowling
Bowlingen var lite sent påkommet för mig men jag tvekade inte, jag skulle gå den där jävla milen när som helst för dig typ.
Var väl hemma någon gång mellan ett och halv två på natten i alla fall
Slocknade då till "Live aus Berlin" med Rammstein

I vilket fall som helst gick bowlingen bättre än väntat för mig, efter en kass inledning blev jag nästan duktig.

Vaknade imorse av den där telefonen.
Hade återigen varit en sådan idiot som sover alldeles för länge..
Nu som då har jag inget att säga om det, jag kan inte skylla på annat än mig själv.
I vilket fall som helst blev det att åka till flickvän och kolla film till att börja med.
"The Notebook" Den gulligaste filmen som finns typ, den är sjukt bra och jag kan se den flera gånger.
Sedan ut och gå en stund........................................


Precis som du gör mig sådär stark kan du lika enkelt göra mig sjukt svag..
Vi är nästan framme vid 3 månader och jag hoppas verkligen att du fortsätter stå ut med mig minst lika många till.
För jag tycker verkligen om dig, jag vet att jag fortsätter säga det hela tiden.. Men det är i alla fall sant.

Läste ett brev í fredags, fick mig att verkligen förstå lite bättre hur människor fungerar. Ingen förtjänar det där. Inte någon alls. Visst innehållet var väl mycket av vad jag hade misstänkt, mycket av det där jag ofta tänkt om denna personen. Men att läsa dessa ord skrivna för hand av personen själv, samtidigt som jag vet att inte ett enda ord av det där är menat för mig att läsa. Det var svårt, det kändes faktiskt till och med i mig.. Alla de saker människan klottrat ner på pappret om sig själv var väl saker han nästintill fruktat att jag skulle ha en aning om.

Men en människa av denna sort bevisar verkligen en sak..
Personen försöker att skaffa kontakt varje dag, aldrig nere. Alltid positiv.
Det är en sådan här människa jag tycker synd om, en som har den där jävla skiten inom sig varje dag men ändå kämpar så jävla hårt för att aldrig visa upp den. Som alltid går omkring med ett leende.
Det är så det funkar, har man problem så går man inte och ropar ut det, Man skryter inte om det. Man går omkring i skolan eller vart man nu än hela dagen och låtsas att problemet inte existerar för att sedan komma hem och döda sig själv med alla tankar..

Därför tycker jag inte ett skit synd om er som har allt det där en människa behöver men som tydligen inte räcker för er, ni måste alltid vara värst. Det är så uppenbart när ni har era "problem" ni har så bråttom med att visa upp det.. Ni kommer alltid först, era liv kan ju inte vara annat än dåliga? Tänk hur många som hade velat ha eran plats i världen. Tänk på alla som är så jävla mycket bättre än er men inte får ett skit.. Tänk på hur de hade varit nöjda med att endast ha en liten del av det ni har och värdesätter så lågt..

Mobilen väckte mig som vanligt kvart i sju denna tisdag.
Tröttare än vanligt då natten var sådär lång och jobbig.
Tankarna flög fram och tillbaka och inte säker på någonting.
Buss till vaggeryd, vidare till ett tåg som tillslut tog mig till Jönköping.
Fortfarande trött så valde jag att hoppa av vid rocksjön och ta mig vidare mot skolan med hjälp av mina fötter.
Ventilera tankar och komma bort från människor som jag just då inte ville vara nära.

Efter lunch bar det ännu en gång av mot A6 och sedan tillbaka. Denna gång inte ensam dock...
Det där med att vara ute och gå är något jag saknat.
Det är så väldigt avslappnande och skönt. En Paus från vardagen helt enkelt..

Hemkommen cirka klockan 17.00 efter ett klassråd, en mattelektion och en väldans massa tid att döda.
Hade fått låna Ipod av yngre broder och det räddade väl dagen i vissa stunder. Chris Garneau höll tankarna på plats.
Aja, har i alla fall skrivit klart första bokredovisningen i Engelskan och även läst lite mer i boken.
Även hunnit med att vandra ytterligare lite.

All of this makes me so afraid to speak
The words that now come from my mouth bores you out.
I can see the doubt all around..

Stupid..

Tiden går.
Snabbt eller långsamt spelar ingen större roll
Huvudsaken är den att vi följer efter och rör oss precis som den.
Aldrig stanna upp, vi kan inte stanna tiden så varför ska vi då stanna oss själva?

Vi gör planer för bättre dagar.
Precis som det ska vara!
Jag tar för givet att du är lika mycket min senare som du är min just nu.
Du är hur bra som helst.

Dumdristighet
Överallt, se dig omkring.
Det finns alltid någonting du ser som kunde ha varit annorlunda.

Människor, människor, människor...
Vi hade väl ändå väldigt tur som föddes med de egenskaper som vi nu ändå gjorde. Speciellt smarta är vi ju faktiskt inte. Nej, inte någonstans. Förstår inte dessa människor som lever i "nuet". Hur svårt är det att inse att nuet även är framtiden? Det som kommer senare kommer också vara nu.  Leva i det förgångna ska man verkligen inte göra, men för fan! Använd den där hjärnan som alla ändå har och inse att ni inte kommer lyckas med ett skit senare.

För er är varje problem svart och vitt, två punkter inte mer. "Jag orkar inte.." Okej, en jävla dag, en jävla sak att göra. Den saken kan vara så viktig för framtiden och det som ska kunna vara erat "nu". Helger och alkohol, då orkar ni hur mycket som helst. Visar inte ett enda tecken på trötthet.. Det ger er i stort sett inget alls, kan ni förstå det?

Prioritera olika saker.
Sååå jävla svårt kan det inte vara.
Det är inte det att ni inte orkar, det är det att ni är svaga.
Har ni någonsin argumenterat med er själva?
När någonting verkat jobbigt?
Har ni då i alla fall en gång i era liv talat om för den där tanken att skita i det? Att ge upp?
Framtiden kommer väl förhoppningsvis ikapp er, det hjälper inte särskilt mycket att fuska sig fram och ta diverse genvägar. Gör ni det kommer ni inte att känna igen den riktiga vägen när ni väl ska dit..

Trots att skolan just börjat igen är det snart lov ännu en gång.
Och jag ser fram emot det. Jag brukar inte vara den som väntar på det alltför tidigt.
Fast nu blir skolan faktiskt bara allt konstigare och konstigare, eller inte skolan i sig.
Det är mer sakerna och människorna den för med sig som inte tagit plats än.
Fast i en förändring som jag inte vet när den är färdig, Det är en bra förändring tror jag, lite jobbig dock kanske.

Och för omväxlings skull så önskar jag lite att veckan glider förbi i hög hastighet, jag ser fram emot helgen. Jag ser faktiskt fram emot den sjukt mycket! Känns faktiskt lite läskigt att den enda musiken jag har nu för tiden när jag inte sitter framför den här jävla saken är den i mitt huvud. Trodde inte att jag skulle klara mig så där särskilt länge utan musiken. Det har liksom alltid varit jag och min musik mot resten. Det är ännu en förändring som jag inte ens märkt av att den inträffat.

Världen visar nu upp hur den fungerar, tillfälligheter här och där. Den här senaste veckan har visat att man faktiskt inte kan ta allting för givet, att livet inte fungerar så. Bara i vårat lilla län har ett antal familjer fått vad de verkligen inte förtjänat, vad egentligen ingen förtjänar. Det går snabbt, vi kan inget annat göra än att leva ändå. Att leva i ständig rädsla fungerar nog inte riktigt heller. Det är förjävligt och jag önskar alla som vart med om den här skiten all lycka, jag kan inte ens föreställa mig sorgen.

"I'm so sick and tired tryin to change your mind
When it's so easy to disconnect mine"

Sådant här kan inte hända, det FÅR inte hände..
Alla minnen liknar varandra, inte ett enda dåligt finns det.
Det är förjävligt. Det är verkligen åt helvete.

Allt jag minns är den där glädjen.

Frågetecken finns överallt.

Vila i fred.